Hjärnan förändras med åren, men hur mycket det påverkar vardagen skiljer sig från person till person. En förklaring kan vara den så kallade kognitiva reserven – hjärnans förmåga att kompensera för åldrande och sjukdom. Forskaren Marie Claire Overton vid Lunds universitet berättar hur den kan stärkas för äldre, skriver Aftonbladet.
Jan
Nyman
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Att minnet och tankeförmågan förändras med stigande ålder är naturligt. Men hjärnans åldrande behöver inte påverka alla lika mycket.
Forskare intresserar sig alltmer för varför vissa människor behåller en god mental förmåga trots förändringar i hjärnan.
En möjlig förklaring är den kognitiva reserven.
“Det kan beskrivas som hjärnans motståndskraft. Två personer kan ha ungefär samma mängd åldersförändringar eller sjukliga förändringar i hjärnan, men den ena fungerar ändå bättre i vardagen”, säger Marie Claire Overton till Aftonbladet.
Hon är beteendevetare och universitetsadjunkt vid Lunds universitet och forskar om faktorer som kan påverka risken för kognitiv svikt och demens.
MISSA INTE: Högt kolesterol? Här är maten som kan sänka dina värden
Hjärnan behöver fortsätta utmanas
Den kognitiva reserven tros utvecklas genom hela livet.
ANNONS
Utbildning, stimulerande arbetsuppgifter, nya kunskaper och sociala kontakter är exempel på sådant som kan bidra.
Det handlar om att hjärnan får träning i att hantera information och hitta olika lösningar på problem.
En större kognitiv reserv kan innebära att symtom på kognitiv svikt visar sig senare, även om den inte garanterar skydd mot demenssjukdom.
“Hjärnan kan då kompensera när den påverkas av åldrande och sjukdom”, säger Marie Claire Overton.
ANNONS
Förändrad sömn som äldre kan vara en signal
Overtons forskning bygger bland annat på befolkningsstudien Gott åldrande i Skåne, där tusentals äldre personer följts under lång tid.
Forskarna har sett samband mellan förändrade sömnvanor och försämrad kognitiv förmåga.
Personer som började sova betydligt längre än tidigare hade i en studie högre risk för kognitiv försämring och demens.
ANNONS
Det betyder inte nödvändigtvis att den längre sömnen orsakar problemen. Förändringen kan i stället vara ett tidigt tecken på en bakomliggande sjukdomsprocess.
Motion, gemenskap och hörsel
Även fysisk aktivitet är viktig för hjärnhälsan.
Att fortsätta umgås med andra, lära sig nya saker och vara mentalt aktiv är andra vanor som kan bidra till att bevara förmågan att minnas och tänka.
Forskningen pekar dessutom på betydelsen av psykiskt välbefinnande.
I en ännu opublicerad studie har Overton och hennes kollegor sett att personer vars depressiva symtom gått tillbaka hade jämförbar kognitiv funktion med personer utan depression.
Även hörseln spelar roll. Äldre personer med hörselnedsättning hade oftare sämre resultat på kognitiva tester i en studie från Skåne.
ANNONS
Sambanden betyder inte att hörselproblem automatiskt leder till demens, men visar varför hörseln bör uppmärksammas.
Aldrig för sent att börja
Enligt Overton finns ingen enskild metod som ensam kan skydda hjärnan.
Det är snarare kombinationen av hälsosamma vanor som är betydelsefull.
“Det viktigaste budskapet är att det aldrig verkar vara för sent att investera i sin hjärnhälsa”.
Läs mer på News55:
Förlorade ögat under studie – och nekas av läkemedelsförsäkringen
Därför får män hjälp först på akuten
ANNONS
Dina harklingar kan vara tecken på dold sjukdom – här är varningssignalerna
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
