Cellstädning, eller autofagi, har blivit ett laddat begrepp i hälsodebatter och på sociala medier. Periodisk fasta och träning på fastande mage lyfts ofta fram som sätt att bromsa åldrandet. Men forskningen ger en mer nyanserad bild, där extrema metoder snarare väcker varningssignaler.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 30 jan. 2026Publicerad: 01 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Autofagi är en livsviktig process där cellen bryter ner och återvinner skadade proteiner och celldelar. Upptäckten av autofagins mekanismer belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016, vilket bidrog till det ökade intresset. I dag beskrivs processen ofta som en möjlig ”ungdomens källa”.
“Jag skulle hellre beskriva autofagi som kroppens långsiktiga underhållsprogram än som en föryngringsknapp. Det handlar mer om att bromsa slitage än att vrida tillbaka klockan”, säger Helin Norberg, docent i cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet, till Dagens Nyheter.
Fasta och träning – vad säger forskningen?
På sociala medier hävdas att autofagi aktiveras efter 16 till 72 timmars fasta, särskilt om fastan kombineras med hård träning. Forskningen bekräftar att både fasta och träning kan aktivera autofagi, men sambanden är komplexa.
Djurstudier visar att autofagi är nödvändig för de livsförlängande effekter som setts vid kalorirestriktion. Men hos människor är bevisen svagare.
“Det finns robusta data från djurstudier. Men hos människor ser vi än så länge mest att periodisk fasta och träning leder till förbättrade riskmarkörer som blodfetter, blodtryck och bättre insulinkänslighet”, säger Helin Norberg.
ANNONS
Inte alltid bättre med mer
ANNONS
Forskare betonar att autofagi inte är en enkel på- och av-knapp. Thomas Nyström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
“Man läser ofta att autofagi går ner när vi åldras, men här framgår i stället att autofagi i vissa vävnader faktiskt kan öka med åldern”, säger han.
En förhöjd autofagi hos äldre är dock inte nödvändigtvis ett tecken på god hälsa, utan kan spegla att cellerna försöker hantera ökat slitage.
“Ett överstringent städsystem som går på högvarv är inte enbart av godo, för då börjar det plocka bort proteiner som har lite funktion kvar”, förklarar han.
Möjlig roll vid sjukdom – men inga genvägar
Autofagi är också kopplad till sjukdomar. Per Nilsson, docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet, forskar om dess roll vid demens.
“När vi tittar på hjärnor från avlidna patienter ser vi att autofagisystemet i princip är helt kollapsat, speciellt i områden som är viktiga för minnet”, säger han.
Samtidigt varnar forskarna för trenden att försöka ”maxa” autofagin genom extrema fasteupplägg eller hård träning.
ANNONS
“När det gäller autofagi så gäller det att hitta det svenska ”lagom”. Jag tror inte man ska gasa på för hårt”, säger Per Nilsson.
Hållbara vanor viktigast
Sammanfattningsvis pekar forskningen på att de upplevda hälsofördelarna av fasta och träning ofta beror på minskad fettmassa och förbättrad ämnesomsättning, inte nödvändigtvis på ökad autofagi i sig.
“Regelbunden fysisk aktivitet, god sömn och en rimlig måltidsrytm är betydligt bättre kartlagda och har starkare effekt på långsiktig hälsa”, säger Helin Norberg.
Läs mer på News55:
Forskningen bakom myten: Därför har storleken betydelse
Aktierna sparexperterna tror på mest 2026
Swish varnar: Så skyddar du dig mot bedrägeri
ANNONS
Okända regeländringen leder till utvisning av etablerade invandrare
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS