För vissa människor lättar aldrig sorgen. Tillståndet kopplas till ökad risk för depression, ångest och posttraumatisk stress. Ny forskning visar hur hjärnan kan fastna i förlusten – och vad som kan hjälpa.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Uppdaterad: 25 mars 2026Publicerad: 25 mars 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
En mindre andel människor återhämtar sig aldrig från en förlust när exempelvis en nära anhörig gått bort. I stället för att sorgen avtar över tid förblir den intensiv och påverkar vardagen. Nu visar ny forskning att tillståndet kan kopplas till förändringar i hjärnans belöningssystem, skriver National Geographic.
MISSA INTE: 77 000 äldre utan jobb – nu vill han ändra systemet
Tillståndet kallas prolonged grief disorder (PGD) och tar sig uttryck som en ihållande och stark sorg som gör det svårt att anpassa sig till livet efter en förlust.
Bakom tillståndet kan ligga en störning i hjärnans system för anknytning och belöning, enligt en forskningsöversikt publicerad 2026 i Trends in Neurosciences. Hjärnan fortsätter signalera att den förlorade personen fortfarande är “nåbar”, vilket skapar en konflikt mellan minne och verklighet.
“Det finns något som stör deras förmåga att till slut acceptera det som hänt”, säger Katherine Shear, forskare vid Columbia University, enligt National Geographic.
Fastnar i sorgen
PGD kännetecknas av långvarig saknad, känslomässig avtrubbning och svårigheter att acceptera förlusten. Till skillnad från vanlig sorg sker ingen tydlig förändring över tid.
“Vi ser inte den förändring över tid hos personer med långvarig sorg”, säger Mary-Frances O’Connor, psykolog vid University of Arizona.
ANNONS
Diagnosen ställs när symtomen kvarstår i mer än 12 månader.
ANNONS
Hjärnan väntar fortfarande
Forskning visar att delar av hjärnan kopplade till motivation och belöning fortsätter vara aktiva hos personer med PGD. Det tyder på att hjärnan fortfarande “förväntar sig” den avlidna personen.
“Personer med svår sorg visar fortfarande en belöningsförväntan kopplad till sin närstående”, säger Mary-Frances O’Connor till National Geographic.
Studier pekar också på förändringar i områden som amygdala och orbitofrontala cortex, samt möjliga avvikelser i oxytocinsystemet, som styr anknytning och sociala band.
Ökad risk för ohälsa
Långvarig sorg påverkar inte bara det psykiska måendet utan även den fysiska hälsan. Tillståndet kopplas till ökad risk för depression, ångest och posttraumatisk stress, men även till hjärt-kärlsjukdomar och förhöjd dödlighet.
En möjlig förklaring är att kroppens stressystem förblir aktiverat under lång tid, med förhöjda nivåer av stresshormoner som följd.
ANNONS
MISSA INTE: Edward Bloms erkännande om relationen med hustrun: ”Det sliter”
Behandling kan hjälpa
Standardbehandlingen är särskild sorgterapi, så kallad Prolonged Grief Therapy, som omfattar 16 sessioner. Fokus ligger på att hjälpa individen acceptera förlusten och återfå livskvalitet.
“Behandlingen hjälper människor att acceptera verkligheten och återfå sin förmåga att må bra”, säger Katherine Shear.
Forskning visar att omkring 70 procent av patienterna förbättras efter behandlingen, skriver National Geographic.
MER OM HÄLSA:
Allt fler vuxna blir skärmberoende – så hittar du balans
Nya fetmapillret på väg till Sverige – kan lanseras nästa år
ANNONS
Boosta din tarmhälsa – bli piggare på bara en vecka
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS