Cirka 65 procent av förlusterna i fält är sjukdomar och icke-stridsrelaterade skador, enligt Natos data som en ST-läkare lyfter. Han vill att vårdcentraler övar för krig.


Kummel
Primärvården kan få bära en stor del av den medicinska bördan vid en kris. Det skriver Jonatan Sköld, ST-läkare i allmänmedicin och medicinskt ansvarig läkare vid det kliniska träningscentrumet i Region Västmanland, i en debattartikel i Läkartidningen.
Han deltog i Försvarsmaktens övning 48H, där civil vårdpersonal fick pröva på att behandla militära skador under fältmässiga förhållanden.
Omkring 400 personer sökte, och deltagarna valdes ut genom urval.
MISSA INTE: Stockholms nio bästa julbord – tre kostar under tusenlappen
Nya krav sedan årsskiftet
Sedan 1 januari 2026 gäller nya bestämmelser om vårdens beredskap. Vid kris och höjd beredskap ska kommuner och regioner erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa. De ska också planera för katastrofer med många skadade eller sjuka, enligt Socialstyrelsen.
Från 1 januari 2027 ska de dessutom ha viss lagerhållning av bland annat läkemedel och skyddsutrustning.
Jonatan Sköld skriver att vården ska klara minst tre månader av kris eller krig med kraftigt påverkad verksamhet. Om transporter till sjukhus fördröjs blir varje vårdcentral en isolerad enhet, menar han.
Ramverket för primärvårdens förmåga i krig, PFIK, är enligt honom ännu underutvecklat och långt från att nå vårdcentralerna.
MISSA INTE: Ångtåg, vikingar och hästar – den bortglömda ön som har allt
ST-läkare: “Svåra prioriteringar”
Han lyfter fram patienter i hemsjukvård och på särskilda boenden. Vid långa elavbrott, resursbrist och transportproblem kan vårdcentralerna tvingas göra hårda medicinska prioriteringar utanför mottagningen. Det kräver en stark lokal ledning, skriver han.
Som exempel på hur snabbt en vårdcentral kan hamna i händelsernas centrum nämner han skolattacken i Fagersta i augusti. En svårt skadad elev togs till vårdcentralen, där sju medarbetare vårdade honom i omkring en halvtimme innan ambulansen tog över, enligt Sejfer.
Jonatan Sköld vill att primärvårdens personal krigsplaceras, utbildas och samövas med Försvarsmakten. Enbart Västmanlands cirka 130 ST-läkare i allmänmedicin är en större resurs än länets 40 narkosläkare, skriver han.
Han uppmanar kollegor att söka till Försvarsmaktens övningar, och chefer att satsa tid, mandat och resurser på katastrofmedicinsk utbildning och civilmilitär samövning.
Läs mer om ekonomi:
Din gåva kan kosta dig en rejäl skattesmäll
Rödgröna Stockholm utökar förbudet
Forskning: Arbete på distans har höjt kvinnors löner och pensioner

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




