Det doftade grillad fisk och nyskalade räkor, sorlet steg mot taket och köerna ringlade långa i Gallerian. Glada Laxen var krogen som hade ”alla rätt” – tills tiden sprang ifrån den. News55:s krönikör Karsten Thurfjell ser tillbaka på en epok i Stockholms krogliv.
Årets Krog 1978 – varför försvann succén i Stockholm?


Mest läst i kategorin
Detta är en åsiktstext. Åsikterna är skribentens egna och delas inte nödvändigtvis av redaktionen.
Varför fortsatte inte den succéartade restaurangen Glada Laxen, som utnämndes till Årets Krog 1978, att glädja oss i evighet? Det frågade jag mig i min förra krönika.
Stället som hade alla rätt
Glada Laxen är en restaurang som är ”rätt”.
Som har rätt läge
som har rätt stil för sitt läge
som har rätt gäster för sin stil
som har rätt mat för sina gäster
och som har rätt gäster för sin mat.
Så formulerade tidningen Storkök sin motivering till priset, och det är väl ungefär det alla i branschen hoppas på när de planerar att öppna ett nytt ställe. Då var det den ljusa, luftiga och öppna miljön som framhölls, ”där unga fruar går in med barnvagn och allt” som en dam uttryckte det. Men det var nog främst maten med betoning på fisk, skaldjur och sallader som lockade.
“Vi tror på lätt mat med mycket grönsaker och frukt. Vi har en fin svensk matkultur, fast den är i tyngsta laget”, deklarerade köksmästarduon Lennart Andersson och Hasse Eriksson i december 1979.
Krogimperium
Laxen ingick i Christer von Arnolds restaurangimperium tillsammans med Hamburger Börs och Arnold´s.
Ingick gjorde också sorgebarnet Lottas Krog i Fältöversten, som förde en ”om icke tynande tillvaro, så dock en skäligen medioker sådan” som tidningen Östermalmsnytt uttryckte det.
Med tanke på läget i det östermalmska köpcentret föll det sig naturligt att konvertera den halta Lotta till Glada Laxen 2.
Sagt och gjort, Hasse Eriksson fick uppgiften, stället öppnade 1981 i sin nya skepnad och snart ringlade köerna också dit. Titeln Årets Östermalmskrog erövrades 1983.
Rivningen av Klarakvarteren
Men det var något som skavde, och möjligen hade det med huvudstadens medielandskap att göra. Rivningen av Klarakvarteren hade tvingat iväg tidningarnas redaktioner åt olika håll, de flesta till Marieberg.
Likaså hade Klaras krogar spridits för vinden, varav några återuppstått i andra stadsdelar, exempelvis Löwenbräu och Tennstopet.
På SR och SVT ute vid Gärdet fanns personalrestauranger, men för det informella umgänget krävdes en ökenvandring längs kvarteret Garnisonen, norra Europas längsta byggnad, för att komma till Fältöversten, där Lottas Krog mutats in som tillhåll för de medarbetare som ville koppla av, ibland kanske lite väl tidigt på eftermiddagen, blandat med änkenåder från våningarna kring Karlaplan.
Kändisar och kungligheter
Glada Laxenkonceptet lockade en ny publik som infattade närboende kändisar som prins Bertil och prinsessan Lilian, men på eftermiddagen skiftade stället karaktär, en pianist spelade och stamkunderna tog över.
En gång i månaden gästspelade andra kockar som bjöd in till gourmetkväll.
“Tanken var att få dit nytt folk, men problemet var att alla bokade upp sig för nästa kväll direkt. Så det blev en klubb med samma stammisar”, berättade Christer von Arnold för lokaltidningen.
McDonalds tog över
Själv började jag på SR i januari 1987, och min sarkastiska kollega Britt Edwall kallade stället ”Glada slasken”. Det kanske var att ta i, men när jag själv trädde in där en eftermiddag, urskilde jag i stök och rök flera kollegor, för rökning var tillåten och dimman låg tät under taket som var lågt, inte alls som i Gallerian.
Och jag tänkte att Klarakrogen hade återuppstått. Precis så här måste det ha varit!
Restaurangen stängde året därpå och McDonald’s tog över. Christer von Arnold sålde sitt imperium och flyttade till Spanien.
Någon annan tog över Glada Laxen i Gallerian som stängde under finanskrisen 1991 som tog hårt på krogbranschen. Allting tycks ha sin tid, inte längre.
Läs mer på News55:
Expertens bästa vintips från Sydafrika – “Gott till Crème Brûlée”
Februarikyla: Så äter du dig friskare under årets sjukaste månad
Ria Wägner förändrade svensk tv: Därför vinkade hon omvänt
Vilse i kaffedjungeln? Kaffesorternas namn berättar mer än du tror

Karsten Thurfjell har varit kulturjournalist på Sveriges Radio i 40 år, mat- och vinskribent i 30 år, bl a i P1:s Meny, och Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare i 15 år. 1999 vann han tävlingen Årets Näsa och året därpå VM i Kottabos, den antika olympiska gren som går ut på att kasta prick med vinskvättar (det var egentligen SM, men eftersom två italienare deltog uppgraderades tävlingen till världsmästerskap).

Karsten Thurfjell har varit kulturjournalist på Sveriges Radio i 40 år, mat- och vinskribent i 30 år, bl a i P1:s Meny, och Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare i 15 år. 1999 vann han tävlingen Årets Näsa och året därpå VM i Kottabos, den antika olympiska gren som går ut på att kasta prick med vinskvättar (det var egentligen SM, men eftersom två italienare deltog uppgraderades tävlingen till världsmästerskap).









