Efter decennier av nyskapande kök längtar vi tillbaka till det som aldrig försökte vara nytt. Bara gott. Nu vill vi äta som på 1979-talet igen.
Kroghistoria: "Tillbaka till 70-talets restaurangmat"
Karsten Thurfjell
Uppdaterad: 06 feb. 2026Publicerad: 06 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den som i likhet med mig är född på eller kring 50-talet – med ett aktivt intresse för livets goda – bör ha skaffat sin krogvana på 70-talet.
Lite förenklat höll sig den tidens restauranger inom tre kategorier.
Två av dem var djupt traditionella: den klassiska svenska husmanskosten och den lika klassiska franskinspirerade repertoaren. Dess representanter i branschen ansåg sig då genomgå en djup och i princip ständig kris, hårt trängda av restriktioner och illvilliga myndigheter, och dessutom började de få en busig konkurrent – den italienska pizzerian med sina svängiga bagare.
Pizzerior drog unga människor
Som student med åtminstone en fot i vuxenlivet hörde jag till dom som gillade pizzeriornas informella stil, och dit drogs ju en ungdomlig publik av båda könen. Och så slapp man den farbroderlige hovmästaren som skulle leda en till rätt bord och fråga om man hade åldern inne.
Men även de franska matsedlarnas tjusiga namn, berömda viner och delikata såser blev efter hand allt mer intressanta, samtidigt som en längtan efter favoriträtterna hemma i mammas kök kunde ta överhanden: nystekt strömming, kåldolmar, sillbullar, pitepalt…
Man så fick det franska köket ny kostym i slutet av 70-talet, blev La Nouvelle Cuisine som även tog täten här i landet, följt av 80-talets gräddstinna yuppiekök, 90-talets amerikansk-asiatiska tornbyggen, 00-talets molekylära maskerader och 10-talets eklektiska råvarufetischism, innan pandemin stängde ner alltihop.
ANNONS
Svensk husmanskonst
ANNONS
Vad ser vi då idag? Ja, i våra större städer ett blomstrande krogliv för de flesta kök! Även om en lång lågkonjunktur minskat köpkraften, fortsätter uteätandet i stor skala. Man vill träffas på krogen, om än med något lägre slutnotor.
Vilka är det då som går ut? Självklart folk som har råd, men både ålders- och könsmässigt är blandningen av kategorier påtaglig.
Och vad är det för restauranger vi favoriserar?
Tja, efter att vi lidit oss igenom lyxhamburgarsjukan behöver det väl knappast sägas: a) franska bistroer, b) italienska trattorior och c) svenska husmanskonster.
70-talet kommer tillbaka
Alltså tillbaka till det gamla 70-talets välbekanta rätter och råvaror! Trygghetsskapande mat helt enkelt i en orolig värld, men också en återgång till det som alla innerst inne tycker är gott, även om det inte alltid är fashionabelt.
Jag går ofta förbi (och besöker ibland förstås) den klassiska Stockholmskrogen Tennstopet. I den stora matsalen är det alltid fullt av middagssällskap, och den gråa hårfärg som dominerar upptill har jag numera själv.
Det vi kalasar på är sådant som smör ost & sill, blodpudding, stekt fläsk med löksås och kalvlever anglais. I puben är medelåldern lägre, men där slevar man i sig detsamma, inte minst köttbullar med gräddsås.
Queneller och patéer en croûte
ANNONS
Å andra sidan verkar en hel armé av frankofila krögare ha invaderat alla lediga lokaler för att fylla kunderna upp till örona med gratinerade sniglar, queneller, patéer en croûte och pommes frites till allt.
För att inte tala om alla nyöppnade italienare med informell, familjär stämning och höga anspråk på regional äkthet i såväl pastakoket som i kallskänken. Och flera av dessa med stor kompetens!
Frågan är bara: hur många råbiffar/steak tartare/carne cruda orkar man äta?
Läs mer på News55:
Ulf Elfvings första semla kostade 35 öre: ”Vi ska kunna äta semla när vi vill”
Karsten Thurfjell: Systemet som är en eftergift för EU
Maja Berthas tipsar: 3 röda från Chile som kommer överraska dig
Nya gröna vägskyltar förvirrar bilister – här är betydelsen
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Karsten Thurfjell
Karsten Thurfjell har varit kulturjournalist på Sveriges Radio i 40 år, mat- och vinskribent i 30 år, bl a i P1:s Meny, och Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare i 15 år. 1999 vann han tävlingen Årets Näsa och året därpå VM i Kottabos, den antika olympiska gren som går ut på att kasta prick med vinskvättar (det var egentligen SM, men eftersom två italienare deltog uppgraderades tävlingen till världsmästerskap).
Karsten Thurfjell
Karsten Thurfjell har varit kulturjournalist på Sveriges Radio i 40 år, mat- och vinskribent i 30 år, bl a i P1:s Meny, och Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare i 15 år. 1999 vann han tävlingen Årets Näsa och året därpå VM i Kottabos, den antika olympiska gren som går ut på att kasta prick med vinskvättar (det var egentligen SM, men eftersom två italienare deltog uppgraderades tävlingen till världsmästerskap).
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS