Ny psykologisk forskning pekar på specifika personlighetsdrag som avgör om man dras till långa tågresor – och på en genvariant som ungefär en av fem bär på.


Kummel
Flygpassageraren och tågresenären kan dela resmål men knappast personlighetstyp. Forskning inom personlighetspsykologi erbjuder en förklaring till varför vissa väljer nattåget till Wien medan andra aldrig ens överväger det – och varför valet sällan handlar om klimatsamvete, skriver Lavendla.
MISSA INTE: Vi missar tusentals i elbesparingar – grannländerna visar vägen
Big Five och tågresor
Femfaktormodellen är den dominerande modellen inom personlighetspsykologin sedan 1990-talet och mäter fem stabila drag: öppenhet för nya erfarenheter, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism.
Modellen bygger på forskning av psykologerna Paul Costa och Robert McCrae och är baserad på ett stort antal internationella studier, skriver Catarina Riedel.
Den som regelbundet väljer tåget genom Europa skattar med stor sannolikhet högt på tre av de fem dimensionerna. Öppenhet – viljan att ta omvägar och inte fastna i strikta resplaner.
Samvetsgrannhet – tålmodigheten att hantera komplexa bokningssystem och försenade anslutningar. Och extraversion – förmågan att se en sex timmar lång kupéresa med okända medpassagerare som en tillgång snarare än ett straff.
MISSA INTE: Glöm autobahn – Upptäck Tysklands temavägar
Genvariant som 20 procent bär på
Evolutionsbiologen Justin Garcia vid Indiana University har studerat genvarianten DRD4-7r, som kopplas till riskbenägenhet och nyfikenhet på det okända. Ungefär 20 procent av mänskligheten bär på varianten.
Forskning pekar på att den är vanligare bland dem som spontant bokar en omstigningspunkt i en okänd stad utan att ha ordnat boende på ankomstorten, skriver Framgångsfaktorer.
Det förklarar varför tågluffare sällan ser en sen tågtablå som ett problem. Det är snarare en del av resans poäng.
Tågresor ger kontrollen flyget aldrig ger
Flygresans psykologiska belastning är välstuderad. Köer, säkerhetskontroller, väntetider i slutna miljöer och känslan av att ha överlämnat kontrollen till andra skapar stress som resenären bär med sig till destinationen.
Tåget fungerar annorlunda – man kliver på när man vill, kan promenera fritt och byta plan spontant, skriver DiVA Portal.
Forskning om psykologiskt välmående visar att känslan av kontroll över den egna situationen är en av de starkaste faktorerna för återhämtning och välmående.
Tågresan erbjuder dessutom något som blivit sällsynt i vardagen: sammanhängande tid utan avbrott och utan krav på att vara nåbar.
Läs mer om ekonomi:
Ränta på ränta fördubblar kapitalet – men avgiften försvårar
Spara tusenlappar i mataffären – och undvik dessa fällor
Så stor bör din buffert vara – och var ska pengarna ligga

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




