Tågresenären och flygresenären delar ofta resmål – men knappast personlighetstyp. Psykologisk forskning pekar på tre specifika drag som avgör om man lockas av långa tågresor.


Kummel
Det handlar sällan om klimatsamvete. Det handlar om en viss typ av person, skriver Vagabonds krönikör och reseförfattaren Per J Andersson i Vagabond.
Den som väljer att ta tåget genom Europa gör det inte primärt för att rädda planeten, utan för att resan i sig är poängen – upplevelsen av att sakta länka den ena platsen till den andra, se landskap förändras och förstå hur allt hänger ihop nere på jorden.
Det är en specifik känsla, och psykologin har en förklaring till varför den lockar vissa mer än andra.
MISSA INTE: Vi missar tusentals i elbesparingar – grannländerna visar vägen
Big Five och tågresor
Femfaktormodellen, den dominerande modellen inom personlighetspsykologi sedan 1990-talet, mäter fem stabila personlighetsdrag: öppenhet för nya erfarenheter, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism, skriver Wikipedia.
Modellen bygger på forskning av psykologerna Paul Costa och Robert McCrae och är baserad på över 200 internationella metastudier.
Den som dras till långa, halvt planlösa tågresor skattar med stor sannolikhet högt på tre av de fem dimensionerna. Öppenhet – viljan att prova nytt och inte fastna i planer.
Samvetsgrannhet – tålmodigheten att ta sig igenom krånglig bokning och försenade avgångar utan att ge upp. Och extraversion – förmågan att inte se en sex timmar lång kupéresa med okända medpassagerare som ett straff, skriver Lavendla.
MISSA INTE: Glöm autobahn – Upptäck Tysklands temavägar
Resegenen som 20 procent bär på
Evolutionsbiologen Justin Garcia vid Indiana University har studerat en specifik genvariant, kallad DRD4-7r, som kopplas till riskbenägenhet och nyfikenhet på det okända.
Justin Garcia menar att ungefär 20 procent av mänskligheten bär på varianten – och att den sannolikt är vanligare bland dem som faktiskt tar sig för att boka nattåget till Wien utan att ha bokat boende.
Det förklarar varför tågluffare sällan ser en sen tågtablå eller en strulig omstigningspunkt som ett problem. Det är snarare en del av charmen.
Frihetskänslan på tågresor som flyget aldrig ger
Tågets psykologiska dragningskraft handlar också om kontroll. Flyget innebär kö efter kö, regler om vad man får ta med, och till slut ett slutet rör ovanför molnen utan kontakt med omvärlden.
Tåget låter en kliva på 30 sekunder före avgång, byta plan spontant och promenera fritt. Den kontrollen skapar en känsla av frihet som flygpassageraren aldrig upplever.
Forskning om välmående och återhämtning visar att just känslan av kontroll är en av de starkaste faktorerna för psykiskt välmående under resor, skriver Framgångsfaktorer.
Tågresan erbjuder dessutom något som blivit sällsynt i vardagen: sammanhängande, avbrottsfri tid utan krav.
Läs mer om ekonomi:
Ränta på ränta fördubblar kapitalet – men avgiften försvårar
Spara tusenlappar i mataffären – och undvik dessa fällor
Så stor bör din buffert vara – och var ska pengarna ligga

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




