News55

40 år efter Tjernobyl: Så påverkas vi ännu idag

Tjernobyl
Den svenska rennäringen påverkas fortfarande av Tjernobylolyckan, enligt Pål Andersson på Strålsäkerhetsmyndigheten. Foto: Joakim K E Johansson/Henrik Montgomery/TT
Joakim K E Johansson
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 12 mars 2026Publicerad: 12 mars 2026

Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl går det fortfarande att spåra radioaktivt nedfall i svensk natur. Även om riskerna är små, kan det finnas tillfällen då det krävs försiktighet, säger Pål Andersson på Strålsäkerhetsmyndigheten till News55.

ANNONS

Mest läst i kategorin

När kärnkraftverket i Tjernobyl havererade i april 1986 spreds stora mängder radioaktiva ämnen över Europa. En del av nedfallet nådde även Sverige och fyra decennier senare går det fortfarande att mäta spår i miljön.

MISSA INTE: 40 år sedan Tjernobyl – hon tog paniksamtalen: ”Ringde och ringde”

Enligt Pål Andersson, som arbetar med miljöövervakning på Strålsäkerhetsmyndigheten, har Sverige haft mätningar av radioaktiva ämnen i miljön långt före Tjernobylolyckan. Redan under 1950-talet började man följa effekterna av stormakternas kärnvapenprov i atmosfären.

Spårade effekter av kärnvapenprov

Mätningar av luftfilter visar tydligt hur radioaktiviteten ökade under perioder med kärnvapenprov och sedan sjönk. Men efter Tjernobyl syns en mycket kraftig topp.

”Det är en jättetopp från Tjernobyl”, berättade Pål Andersson nyligen under en pressträff med Strålsäkerhetsmyndigheten.

Efter utsläppet sjönk halterna snabbt under de första åren. Därefter har minskningen gått långsammare, bland annat eftersom radioaktiva ämnen kan finnas kvar i marken och virvlas upp igen via jordbruk eller naturliga processer.

ANNONS

Mäts i mjölk, vatten och vilt

ANNONS

De områden i Sverige som drabbades värst av nedfallet från Tjernobyl var bland annat Gävleborg, Västernorrland, Jämtland och Västerbotten. Samtidigt fanns stora lokala skillnader – något som fortfarande märks i dag.

“Det beror på hur mycket nedfall som föll och la sig på marken, men också hur mycket det regnade just där och då”, säger Pål Andersson till News55.

Tjernobyl
Mauritz Wallin, avdelningsdirektör på dåvarande Strålskyddsinstitutet konstaterade på våren 1986 förhöjda halter av gammastrålning utanför institutets lokaler vid Haga i Stockholm. Foto: Dan Hansson/TT

För att följa utvecklingen över tid analyserar forskare bland annat luft, havsvatten, sediment, mjölk och olika livsmedel.

Mjölk är en särskilt viktig indikator vid radioaktiva utsläpp. Om radioaktiva ämnen hamnar på gräs kan de snabbt tas upp av kor och föras vidare till människor via mjölken.

Vildsvin sticker ut

Strålsäkerhetsmyndigheten analyserar även kött från vilt som älg och fisk från sjöar.

Trots att det är 40 år sedan olyckan påverkas samhället ännu idag. Ett exempel är rennäringen som måste hålla koll på vad renarna äter och anpassa slakten av djuren beroende på om de ligger över eller under de gränsvärden som gäller för livsmedel.

ANNONS

“De tvingas kontrollera allt kött och anpassa sig på ett sätt som de inte hade behövt göra om olyckan inte hade inträffat”, säger Pål Andersson till News55.

Vildsvin
Trots att halterna generellt är låga finns det fortfarande livsmedel där nivåerna kan vara relativt höga. Ett tydligt exempel är vildsvin. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Men han påpekar samtidigt att ett “rejält större problem” i sammanhanget är vildsvinen som har “ganska höga halter” av radioaktivt cesium.

Det beror bland annat på att vildsvinsstammen har vuxit och spridit sig till områden som drabbades hårdare av nedfallet efter olyckan. Eftersom de är vilda djur kan de heller inte flyttas eller utfordras kontrollerat på samma sätt som renar.

”Jagar man vildsvin i de här områdena bör köttet mätas innan det äts”, säger Pål Andersson.

Svamp och fisk kan variera

Även svamp och insjöfisk kan innehålla relativt höga halter, särskilt i områden som fick mer nedfall. Halterna varierar dock mycket mellan olika arter och platser.

I vissa fall har halterna i svamp tidigare uppmätts till mycket höga nivåer direkt efter olyckan.

ANNONS

”Direkt efter så hade man kanske 100 000 becquerel per kilo”, säger Pål Andersson.

Tjernobyl
På sommaren 1986 fick Mats Eriksson i Trödje i Gävle destruera sitt fodergräs eftersom det innehöll för höga värden av radioaktivt cesium. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

I dag är nivåerna betydligt lägre. De flesta prover ligger under Livsmedelsverkets gränsvärde för försäljning på 1 500 becquerel per kilo.

Bär behöver man inte oroa sig över alls oavsett var man bor, påpekar han.

MISSA INTE: Varningen: Turister luras via TikTok – billigt boende bara bluff

Maten är den viktigaste källan

Överlag menar Pål Andersson att det inte finns någon anledning till oro längre. Även om du skulle få i dig mängder som innebär att du överskrider gränsvärdena något.

“När vi mäter på människor så hittar vi inga som har särskilt höga halter. Så det finns ingen oro för att man ska bli påverkad idag, man kan äta fisk, svamp och vilt utan att känna oro”, säger han till News55.

ANNONS

Han förstår samtidigt att det kan finnas en stor olust bland dem som var med 1986 och som bor i de mest drabbade områdena – och att man därför fortfarande väljer att avstå från att konsumera viss mat från naturen.

LÄS ÄVEN:

Nytt vaccin slår ihop covid och influensa – en spruta kan räcka

Treårslägsta för S: ”Tonårsutvisningarna har inte gynnat partiet”

Från torp med utedass till industrimagnat: Anders Wall fyller 95

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Joakim K E Johansson

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.

Joakim K E Johansson
Joakim K E Johansson

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.

ANNONS
ANNONS