Kommuner ska stoppa brott – men systemet fungerar inte

Sedan 2023 är det lag på att alla kommuner ska arbeta förebyggande mot brott. De ska kartlägga brottsligheten, ta fram åtgärdsplaner och ha en samordnare på plats. Det låter bra på papper. I praktiken ser det annorlunda ut, skriver DN.

Förra året sökte kommunerna sammanlagt 233 miljoner kronor från Brottsförebyggande rådet till lokala projekt. De fick 50 miljoner. 77 procent av ansökningarna avslogs, och av 149 kommuner som ville ha pengar var det bara 39 som fick något.

“Vi har ett väldigt högt söktryck och måste gallra hårt för att bevilja de ansökningar vi tror mest på”, säger Charlotta Gustafsson, gruppchef på Brå.

MISSA INTE: Man ärver inte föräldrarnas skulder – men det finns tre undantag

Kommuner fick pengar – och fick krävas på dem igen

Av de 81 projekt som beviljades bidrag har Brå krävt tillbaka pengar i 54 – sammanlagt drygt åtta miljoner kronor. Förklaringen är att reglerna kräver att pengarna används under ett enda kalenderår, skriver Riksdagen. Kommuner som inte hann använda dem i tid fick alltså betala tillbaka.

Det är en systemkollision. De kommuner som saknar kapacitet att bygga upp projekt snabbt är just de som har störst behov – och minst tid på sig att göra det rätt.

Brås egna utvärdering visar att det i praktiken är storstäderna som tar hem pengarna. De har tjänstemän och rutiner för att ansöka, driva och redovisa projekt. 

I Jämtlands län beviljades inte en enda kommun bidrag förra året – Jämtland var sämst i landet på att ens lämna in ansökningar, skriver Brå.

MISSA INTE: Tre förbisedda städer i Europa – utan storstadspriserna