Andelen äldre i Sverige ökar snabbt när stora generationer når hög ålder. Det väcker frågor om hur välfärden ska klara framtidens kostnader och behov. Men nya beräkningar pekar på att utvecklingen kan bli mer hanterbar än väntat.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Uppdaterad: 19 apr. 2026Publicerad: 19 apr. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sverige befinner sig mitt i ett demografiskt skifte där andelen äldre ökar samtidigt som barnafödandet faller till historiskt låga nivåer. Utvecklingen väntas fortsätta i flera decennier, men bilden av en hotad välfärd är mer komplex än den ofta framställs, skriver Dagens Nyheter i en faktagenomgång.
MISSA INTE: Dömd bedragare lurade äldre – vann pris och jobb på kommunen
Efterkrigstidens stora barnkullar har nu börjat nå 80-årsåldern. Samtidigt ligger födelsetalet på omkring 1,4 barn per kvinna, långt under de cirka 2,1 som krävs för att befolkningen ska vara stabil utan invandring. Kombinationen innebär att färre i arbetsför ålder ska försörja fler äldre.
Den så kallade demografiska försörjningskvoten – som mäter relationen mellan unga och äldre jämfört med personer i arbetsför ålder – väntas stiga från dagens 0,77 till 0,89 år 2060. Vid seklets slut närmar sig kvoten 1, vilket innebär att varje person i arbetsför ålder i princip motsvaras av en person som inte arbetar.
Stabil utveckling på kort sikt
Trots den långsiktiga förändringen är utvecklingen fram till omkring 2040 relativt stabil. Det beror delvis på det låga barnafödandet, som minskar trycket på exempelvis skola och förskola.
Sverige följer dessutom ett mönster som gäller i stora delar av den industrialiserade världen. I jämförelse med många EU-länder framstår Sverige inte som ett extremfall. Länder i södra Europa, som Italien och Spanien, väntas få betydligt större andel äldre i relation till arbetsför befolkning, enligt Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Fler arbetar längre
En viktig förklaring till att ekonomin ändå ser stabil ut är att människor både lever längre och arbetar längre. Pensionssystemet har anpassats till denna utveckling, bland annat genom en riktålder som höjs i takt med medellivslängden.
”Det är ingen naturlag att man ska sluta arbeta vid 65”, konstateras i analysen.
Andelen personer mellan 65 och 74 år som arbetar har ökat tydligt de senaste åren. Fler yrkesverksamma år innebär ökade skatteintäkter och minskat tryck på pensionssystemet.
Det märks i den ekonomiska försörjningskvoten – som mäter relationen mellan sysselsatta och icke sysselsatta. Den väntas förbättras fram till 2040 och därefter försämras något, men ändå ligga på en bättre nivå än i dag.
Starkt pensionssystem
Det svenska pensionssystemet beskrivs som robust, med en inbyggd balansmekanism mellan tillgångar och skulder. I dag överstiger tillgångarna skulderna, vilket öppnar för diskussioner om att höja pensionerna genom en så kallad ”gas”.
ANNONS
Samtidigt väntas pensionärers relativa inkomster minska något jämfört med yrkesverksamma. I absoluta termer beräknas dock pensionerna fortsätta öka.
Kostnader ökar – men inte dramatiskt
En åldrande befolkning innebär högre kostnader för vård och äldreomsorg. Enligt beräkningar väntas äldreomsorgen öka med cirka 0,9 procent av BNP fram till 2060, medan sjukvårdskostnaderna ökar med omkring 0,4 procent.
Det är en ökning, men inte i nivå med andra stora utgiftsökningar, som exempelvis försvaret.
Samtidigt har äldres hälsa förbättrats kraftigt. Studier visar att dagens 70-åringar i genomsnitt har en hälsa som motsvarar 50-åringar på 1970-talet.
Personalbrist största utmaningen
Den största utmaningen bedöms inte vara finansieringen, utan tillgången på personal. Redan i dag råder enligt Dagens Nyheter brist på sjuksköterskor och utbildad omsorgspersonal.
ANNONS
Samtidigt minskar behovet inom skola och förskola när barnkullarna blir mindre. Att omfördela arbetskraft mellan sektorer är dock svårt, eftersom yrkena kräver olika kompetens.
Skillnaderna mellan olika delar av landet är också stora. I vissa kommuner väntas en betydligt större andel av befolkningen vara över 80 år, vilket ställer olika krav på resurser och rekrytering.
MISSA INTE: Tenje (M) försvarar vårbudget – mer till vården och vaccin för äldre
Osäker framtid – men hanterbar utveckling
Prognoser sträcker sig flera decennier framåt och är förknippade med osäkerhet. Förändringar i migration, födelsetal eller arbetskraftsdeltagande kan få stor påverkan över tid.
Trots detta är den samlade bedömningen att Sverige har goda förutsättningar att hantera utvecklingen. En åldrande befolkning innebär utmaningar – men också ett kvitto på ökad livslängd och förbättrad hälsa.
Enligt Dagens Nyheters genomgång är slutsatsen tydlig: utvecklingen är inte problemfri, men den är möjlig att hantera.
LÄS ÄVEN:
ANNONS
Så minskar du bukfettet – 10 konkreta råd som gör skillnad
Meta bryter samarbete – spelade in “mycket privata situationer”
PRO lanserar valkompass med fokus på pensionärsfrågor
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS