Korta, intensiva träningspass kan minska risken för panikattacker. Det visar en ny studie där deltagare med paniksyndrom fick bättre resultat av intervallträning än av avslappningsövningar.
Paulina
Monzón
Monzón
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Många som lever med panikångest försöker undvika kroppens varningssignaler, som hjärtklappning, snabb andning och svettningar. Men enligt ny forskning kan det hjälpa att göra tvärtom.
I en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychiatry fick deltagare med paniksyndrom testa korta intervallpass med sprintlöpning. Resultatet: färre och mildare panikattacker.
”Intensiv träning gjorde det möjligt för patienterna att uppleva intensiva kroppsliga signaler i ett säkert och kontrollerat sammanhang”, säger forskaren Ricardo William Muotri till The Washington Post.
Två grupper testades
Studien omfattade 72 vuxna personer som inte tränade regelbundet. Deltagarna delades in i två grupper.
Den ena gruppen fick traditionell avslappningsterapi med andningsövningar och muskelavslappning, metoder som ofta används inom KBT.
Den andra gruppen tränade tre gånger i veckan. Varje pass började med uppvärmning följt av en 30 sekunder lång sprint. Efter hand ökades antalet intervaller till sex per pass.
Forskarna följde deltagarnas symtom under studien och även efteråt.
ANNONS
ANNONS
Kroppen lär sig att signalerna inte är farliga
Båda grupperna mådde bättre, men träningsgruppen förbättrades mest. Deltagarna fick inte bara färre panikattacker, även depressiva symtom minskade.
Förklaringen kan ligga i hur kroppen reagerar under hård träning. Hjärtat slår snabbare, andningen ökar och svetten kommer, samma signaler som många förknippar med en panikattack.
Skillnaden är att det sker i en trygg situation.
”De kroppsliga signalerna vid ångest kan vara obehagliga, men inte farliga”, säger psykologiprofessorn Jasper Smits till Svenska Dagbladet.
Forskarna tror att träningen hjälper hjärnan att tolka om kroppens signaler och minska rädslan för dem.
Effekten höll i sig
ANNONS
När forskarna följde upp deltagarna tolv veckor senare syntes förbättringarna fortfarande.
Samtidigt betonar forskarna att träningen inte ska ersätta annan behandling mot paniksyndrom. I stället kan den fungera som ett komplement.
För personer som lätt blir oroliga av starka kroppsliga reaktioner kan det också vara klokt att börja försiktigt och gärna diskutera träningen med vårdpersonal först.
Studien var relativt liten och omfattade personer som tidigare varit fysiskt inaktiva. Därför vet forskarna ännu inte om resultaten gäller på samma sätt för den som redan tränar regelbundet.
Läs mer på News55:
Nationell miniminivå i äldreomsorgen: Inte avgöras av postnumret
Här är städerna där flest vågar resa på egen hand
Forskare varnar: Ekonomisk oro kan göra dig sjuk
ANNONS
Dolda pensionsvalet kan ge mer pengar varje månad
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina
Monzón
Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina
Monzón
Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
