Kan människan lura döden med ny teknik? En växande rörelse tror det. Genom så kallad kryonik vill de frysa ner sina kroppar, eller bara huvudet, i hopp om att framtidens medicin ska kunna väcka dem till liv igen. Kritikerna är många, men entusiasterna blir fler.
Paulina
Monzón
Monzón
Uppdaterad: 10 maj 2026Publicerad: 10 maj 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Utanför Riksdagshuset i Stockholm i april står demonstranter med skyltar där det står: ”Stoppa åldrandet” och ”Åldrande är en sjukdom”.
För många förbipasserande kan budskapet låta som science fiction. Men för deltagarna handlar det om något högst verkligt: att försöka förlänga livet, kanske långt bortom dagens gränser.
”Livet är bra, döden är dålig. Den är en katastrof. Vi vill ju fortsätta leva”, säger Linus Petersson, en av arrangörerna, till Dagens Nyheters reportrar som är där på plats.
Tillsammans med andra aktivister från organisationen Fund Longevity vill han att samhället ska satsa betydligt mer pengar på forskning om åldrande och livsförlängning.
Kroppen fryses ner efter döden
En del av rörelsen går ännu längre. De har redan anmält sig till kryonik, en metod där kroppen kyls ner direkt efter döden och förvaras i flytande kväve vid minus 196 grader.
Tanken är att framtidens medicin ska kunna reparera kroppen och väcka personen till liv igen.
Anders Sandberg vid Institutet för framtidsstudier är en av dem som valt att frysa ner sitt huvud efter döden.
ANNONS
”Den grundläggande idén är att skicka sjuka patienter någonstans där de kan få behandling. Och om vi inte kan behandla dem i dag kanske framtidens medicinska teknik kan göra det”, säger han till DN.
I dag finns flera företag som erbjuder tjänsten. Ett av de mest kända är amerikanska Alcor.
ANNONS
Ingen har väckts till liv
Än så länge har ingen människa återupplivats efter kryonisk nedfrysning. Inte heller forskare har lyckats frysa ner och återuppliva större organ för transplantation.
Det hindrar ändå inte intresset från att växa.
”Vi är en stiftelse för livsförlängning, inte för odödlighet”, säger Alcors chef James Arrowood.
Han tror att människor i framtiden kanske kan leva i flera hundra år. Samtidigt medger även förespråkarna att tekniken fortfarande är osäker och att ingen vet om den faktiskt kommer fungera.
ANNONS
Vill göra åldrande till en sjukdom
Bakom engagemanget finns också en större idé, att åldrande inte ska ses som något naturligt, utan som ett medicinskt problem som går att behandla.
”Vi vill att man ska slippa bli sjuk av sjukdomar som orsakas av åldrande”, säger Peter Ottsjö, journalist och långlevnadsaktivist.
Förespråkarna jämför ibland utvecklingen med hur människor tidigare såg på provrörsbefruktning eller organtransplantationer, något som först uppfattades som kontroversiellt men senare blev accepterat.
Men frågan väcker fortfarande starka reaktioner.
”Man ska kunna välja när man ska dö”, säger Andrei Panferov, en annan av demonstranterna.
Läs mer på News55:
Äldreomsorgens behov av utrikesfödda: ”Vi behöver varenda människa”
ANNONS
Forskaren: Många tänker på sex nära livets slut
Så pressar du priset på resan – utan att tumma på toppensemestern
För mycket pengar på sparkontot kan bli svindyr trygghet
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina
Monzón
Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina
Monzón
Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS