Att ständigt rätta en person med alzheimer kan göra mer skada än nytta. I stället kan anhöriga ibland behöva bekräfta känslan, byta samtalsämne – och till och med använda en vit lögn. “Låt den som är sjuk känna att de fungerar och duger”, säger överläkaren Moa Wibom till Aftonbladet.
Jan
Nyman
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Omkring 15 000 personer får varje år diagnosen Alzheimers sjukdom i Sverige. Runt dem finns hundratusentals anhöriga som plötsligt kan behöva hantera allt från minnesproblem och upprepade frågor till ilska, rädsla och stora personlighetsförändringar.
För den som står nära kan situationen vara både sorglig och frustrerande.
MISSA INTE: Minnesproblem – vad är normalt?
Acceptera att relationen förändras
Men Moa Wibom, överläkare inom kognitiv medicin, betonar att den sjuke inte kan förväntas anpassa sig på samma sätt som tidigare. I stället behöver omgivningen förstå vad sjukdomen har förändrat.
“Den viktigaste lärdomen för nära och kära är att ha acceptans kring att relationen har förändrats och kommer förändras på olika sätt under sjukdomsförloppet”, säger hon till Aftonbladet.
ANNONS
Det är absolut förbjudet att säga
Ett tydligt exempel är när en person med långt gången alzheimer frågar efter en förälder som sedan länge är död.
ANNONS
Att då gång på gång berätta om dödsfallet kan innebära att personen tvingas uppleva sorgen som om beskedet vore nytt varje gång. Att berätta att till exempel “din mamma är ju död, det vet du ju”, ska man aldrig säga.
I stället rekommenderar Moa Wibom att försöka styra samtalet åt ett annat håll.
“Då får man i stället kryssa runt: ”Vet du, det var ett tag sedan jag såg henne. Men du – ska vi ta en kaffe?”
Samma princip kan användas om någon exempelvis är upprörd över att bo på ett särskilt boende. Bekräfta känslan i stället för att börja argumentera och försök sedan försiktigt byta ämne.
En flytt till ett särskilt boende kan samtidigt vara mycket svår för anhöriga. Den sjuke kan vilja åka hem, bli arg eller anklaga familjen för att ha gjort fel.
Moa Wibom tycker då att anhöriga kan försöka vända på perspektivet: Vad hade föräldern velat om han eller hon varit frisk och förstått hur hårt situationen drabbade familjen?
“Din friska förälder hade aldrig velat någonting annat än att du lever ditt liv”
ANNONS
Att försöka bära hela ansvaret själv riskerar i stället att knäcka den anhörige.
Bromsmedicin subventioneras inte i Sverige ännu
Samtidigt har nya bromsande alzheimerläkemedel väckt hopp. Behandlingarna är godkända i EU, men enligt underlaget subventioneras de ännu inte i Sverige.
Moa Wibom betonar dessutom att behandlingen bara passar en mindre grupp. På hennes mottagning är bara 10-15 procent lämpade, menar hon,
För den som överväger behandling utomlands rekommenderar hon därför att först undersöka om patienten över huvud taget uppfyller kriterierna. Kostnaden kan annars bli mycket stor – enligt Moa Wibom uppemot en miljon kronor.
Läs mer på News55:
Växtbaserat i veckan – så kommer din tarmflora tacka dig
Språktester blir allt vanligare i äldreomsorgen
ANNONS
Gör inte detta med kontaktlinser – blind i värsta fall
Sex av tio vill vårdas hemma mot slutet – men få får chansen
Uppsala skriver medicinhistoria – typ 1-diabetes kan botas
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
ANNONS
