I en liten by i Frankrike har ovanligt många drabbats av den allvarliga sjukdomen ALS. Alla hade ätit samma typ av giftsvamp – men sambandet är långt ifrån klarlagt, enligt experter.


Monzón
Mest läst i kategorin
I den franska alpbyen Montchavin, med färre än 1 000 invånare, diagnostiserades 16 personer med ALS mellan 1990 och 2019. Det är betydligt fler än normalt.
Fenomenet kallas ett ”kluster”, när flera fall av samma sjukdom uppstår på en begränsad plats.
”Det är ett normalt biologiskt fenomen att på grund av slumpen kan ibland flera personer drabbas av samma sjukdom utan att det finns ett biologiskt samband”, säger Peter Andersen, överläkare i neurologi och ALS-forskare vid Umeå universitet sedan 1992, till Aftonbladet.
Gemensam nämnare: en giftig svamp
När forskare började undersöka fallen hittade de en möjlig gemensam faktor: alla hade ätit svampen stenmurkla.
Det är en svamp som visserligen säljs, men som myndigheter varnar för. Den innehåller giftiga ämnen som kan påverka både levern och nervsystemet.
Trots detta är forskarna försiktiga med att dra slutsatser.
”Det finns ett statistiskt samband, men det behöver inte finnas ett biologiskt samband”, säger Peter Andersen.
Kan finnas flera förklaringar
Enligt forskningen hade flera av de drabbade även andra riskfaktorer. Dessutom har man ännu inte kunnat visa att svampen faktiskt orsakar sjukdomen.
”En mycket intressant observation men ytterligare toxikologiska och genetiska studier behövs”, säger Peter Andersen.
Han påpekar också att symtomen vid svampförgiftning inte stämmer överens med ALS.

Möjlig genetisk känslighet
En ny fransk studie visar att flera av de drabbade bar på en ovanlig enzymdefekt. Det skulle kunna innebära att vissa personer reagerar annorlunda på gifter än andra.
Forskare i Sverige planerar nu att undersöka om samma genetiska avvikelse finns hos svenska patienter.
Andra orsaker mer troliga
Samtidigt lyfter forskarna fram att det finns mer etablerade förklaringar till sjukdomen ALS.
Nya studier pekar på förändringar i nervceller som en viktig faktor. Det handlar om mutationer som påverkar just de celler som styr musklerna.
”Dessa resultat behöver replikeras av andra forskargrupper, men står de sig har vi en betydande förklaring”, säger Peter Andersen.
Samband är inte alltid orsak
Forskningen kring ALS visar hur svårt det är att avgöra vad som faktiskt orsakar en sjukdom. Även faktorer som hård fysisk träning har diskuterats.
”Men det är det här med orsakssamband. Det kan lika gärna vara det som gör att du har fantastiskt bra muskler vilket gör att du kan bli en fantastiskt bra hockeyspelare som ökar risken för ALS. Det är inte hockeyspelandet i sig som gör att man får ALS.”
Frågan om svampen i den franska byn spelat någon roll är alltså fortfarande öppen och kräver mer forskning innan säkra svar kan ges.
Läs mer på News55:
Äldreomsorgens behov av utrikesfödda: ”Vi behöver varenda människa”
Forskaren: Många tänker på sex nära livets slut
Så pressar du priset på resan – utan att tumma på toppensemestern
För mycket pengar på sparkontot kan bli svindyr trygghet

Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.








