De är över 80 år men presterar mentalt som betydligt yngre. Nu försöker svenska forskare förstå vad som gör vissa till supergamlingar.


Mest läst i kategorin
Att åldras behöver inte automatiskt betyda sviktande minne och försämrad hjärnhälsa.
I norra Sverige följer forskare nu en liten men uppseendeväckande grupp äldre personer som trots att de passerat 80 år fungerar kognitivt på nivåer som liknar betydligt yngre människors. Målet är att förstå varför vissa blir så kallade supergamlingar, skriver Aftonbladet.
MISSA INTE: Pensionen räcker inte – allt fler tvingas flytta till mindre boende. News55
Medellivslängden i Sverige ligger i dag på drygt 82 år för män och 85 år för kvinnor. Samtidigt drabbas många äldre av kognitiv svikt – omkring hälften av alla 90-åringar lever med någon form av demenssjukdom. Mot den bakgrunden sticker supergamlingarna ut.
”Vi vill försöka förstå varför vissa i 80-årsåldern är ovanligt pigga”, säger Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet.
Hjärnan åldras – men inte lika snabbt
Normalt sett krymper hjärnan med åren. Både hjärnbarken och hippocampus, som är central för minnet, blir mindre när vi närmar oss 70–80-årsåldern. Hos supergamlingarna tycks den processen gå långsammare.
”Det verkar som om deras hjärnor krymper långsammare”, säger Lars Nyberg och fortsätter: ”Vi ser också att både hjärnans struktur och hur den aktiveras skiljer sig när de använder den”.

Studien är en del av det långsiktiga Betula-projektet, där omkring 4 500 personer följts under flera decennier med hälsoundersökningar, minnestester och hjärnavbildning. Den aktuella delstudien fokuserar på 15 personer i Västerbotten som upprepade gånger testats.
Inte som de blå zonerna
Internationellt talas det ofta om så kallade blå zoner – platser där många blir mycket gamla, ofta kopplat till vegetarisk kost, fysisk aktivitet och starka sociala band. Men supergamlingarna i Sverige följer inget enkelt mönster.
”Det finns faktiskt ingen sådan gemensam nämnare bland de här personerna. De har i snitt lite högre utbildning, men det gäller inte alla”, säger Lars Nyberg.
Däremot är gruppen generellt mer fysiskt aktiv än genomsnittet. Ännu tydligare är den genetiska kopplingen.
”Så här långt ser vi att genetiska faktorer är dominerande”, säger han. ”Det gäller både den kognitiva förmågan tidigt i livet och hur hjärnan förändras med åren, till exempel kopplat till riskgener för Alzheimers sjukdom”.
Inga genvägar – men goda råd
Forskarna betonar att det inte finns något enkelt recept för att bli supergamling.
”I vissa studier har Medelhavsdieten haft positiva effekter, men andra har inte sett något samband”, säger Lars Nyberg. ”Det är stora individuella skillnader”.
Samtidigt finns det sådant som kan minska risken för demens.
”Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan”, säger han.
MER OM HÄLSA:
Ny AI-tjänst ska hålla koll på din hälsa. News55
USA:s nya kostråd chockar omvärlden – uppmanas äta smör och rött kött. News55
Ny studie: Feta mejeriprodukter kopplas till lägre risk för demens. News55

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se









