News55
torsdag
21 maj

Vårdköerna minskar – men många får fortfarande vänta för länge

En sjuksköterska till vänster och en person som drar en nummerlapp för en vårdkö till höger.
Oppositionen talar om rekordlånga vårdköer, medan regeringen pekar på förbättringar, men vad stämmer egentligen? Foto: Fredrik Sandberg/TT, Samuel Steén/TT
Paulina Monzón
Paulina
Monzón
Uppdaterad: Publicerad:

Debatten om vårdköerna har blivit en av valrörelsens hetaste frågor. Oppositionen talar om rekordlånga väntetider, medan regeringen pekar på förbättringar. En genomgång av statistiken visar att båda sidor har rätt – åt olika håll.

ANNONS

Sedan pandemin har väntetiderna inom sjukvården varit ett återkommande ämne i svensk politik. Enligt DN:s genomgång har läget förbättrats något de senaste åren, särskilt när det gäller operationer och behandlingar.

Färre väntar – men nivåerna är fortfarande höga

Andelen patienter som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar har minskat sedan 2022. Även antalet personer som står länge i kö har blivit färre.

Men jämfört med åren före pandemin är situationen fortfarande ansträngd.

För nybesök hos specialistläkare ligger väntetiderna kvar på ungefär samma nivå som efter pandemin. Omkring 14 procent av patienterna får fortfarande vänta längre än vad lagen säger.

ANNONS

Pandemin skapade ett vårdberg

En viktig förklaring är det stora vårdbehov som byggdes upp under pandemin när planerade operationer och behandlingar sköts upp.

“Den förbättring som syns sedan dess ska därför delvis förstås som en återhämtning från ett mycket pressat läge”, konstaterar DN i sin analys.

ANNONS

Samtidigt är statistiken inte helt enkel att tolka. En del av minskningen kan bero på att regioner rensat väntelistor från patienter som inte längre är aktuella för vård.

Stora skillnader beroende på var du bor

Skillnaderna mellan olika delar av landet är fortsatt stora.

I Region Stockholm hade 98 procent av patienterna fått operation inom 90 dagar i mars 2026. I Region Skåne var siffran 77 procent och i Region Jämtland Härjedalen endast 63 procent.

Enligt genomgången handlar skillnaderna främst om tillgång till personal, vårdplatser och operationssalar, inte om politisk färg i regionerna.

Även mellan olika sjukdomar skiljer sig väntetiderna kraftigt. Inom cancervården går många behandlingar snabbt, medan patienter inom exempelvis allergivården ofta får vänta betydligt längre.

Skillnaderna mellan olika delar av landet är fortsatt stora. (Foto: Samuel Steén/TT)

Sjukare patienter väntar längst

ANNONS

Ett tydligt mönster i statistiken är att patienter med större vårdbehov ofta får vänta längre än friskare patienter.

Vid knäprotesoperationer väntade relativt friska patienter i median 54 dagar förra året. För patienter med mer komplicerad sjukdomsbild var väntan nästan dubbelt så lång, 106 dagar.

Det beror bland annat på att operationerna kräver mer resurser och mer avancerad vård.

Efterfrågan växer snabbare än vården hinner med

Bakom vårdköerna finns ett större problem: fler söker vård än vad sjukvården har kapacitet att hantera.

Sverige har en växande och allt äldre befolkning. Samtidigt gör medicinska framsteg att fler sjukdomar kan behandlas.

Men antalet specialistsjuksköterskor per invånare har minskat under lång tid, och många regioner har svårt att bemanna vården fullt ut.

DN:s genomgång visar samtidigt att bilden av svensk sjukvård inte är entydigt negativ. Enligt SKR:s patientenkät tycker omkring 85 procent av patienterna att de fått vård inom rimlig tid, betydligt fler än i den allmänna opinionen.

ANNONS

Läs mer på News55:

Nu kommer elstödet – så mycket kan hushållen få

Sveriges dyraste adresser – nya ”Monopol” domineras av lyxvillor

Träna hjärnan – och må bättre på bara några veckor

Psykologen om livet efter jobbet: ”Många känner sig vilsna”

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina
Monzón

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón
Paulina
Monzón

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

ANNONS
ANNONS