Dietist: 8 av 10 har problem med magen – vårdcentralerna sviker

Gaser, diarré, magljud och uppblåsthet

Dietisten Sofia Antonsson bekräftar bilden från sitt arbete. ”Om det stör din vardag så ska du söka hjälp.”

De vanligaste symtomen är gaser, diarré, magljud och uppblåsthet. Samtidigt går många runt med besvär utan att söka vård, trots att livskvaliteten påverkas.

Får ingen hjälp från vårdcentralen

Andra söker hjälp, men får det inte. Antingen för att tarmbesvär inte prioriteras av primärvården, eller för att personalen på vårdcentralen inte har tillräckligt med kunskap i ämnet.

“Allmänläkaren kan inte alltid gå vidare och plocka upp symptomen och göra den undersökning som krävs”, säger hon till News55.

Resultatet blir att tusentals svenskar går runt med besvär i onödan, när de skulle kunna avhjälpas med god kost eller en återbalansering av stressnivåerna.

“En dålig mage leder lätt till stress. Men stress leder också till dålig mage. Så då är karusellen igång”, säger Sofia Antonsson.

Funktionella besvär

För många handlar det om så kallade funktionella besvär. Tarmen ser normal ut, men fungerar inte som den ska, och tillstånd som IBS räknas som kroniska.

I rapporten uppger dessutom 44 procent att deras magproblem påverkar vardagen, och för vissa är påverkan stor.

Så ska en mage fungera

En vanlig missuppfattning är att magen ska vara helt tyst och platt. Så är det inte, enligt Sofia Antonsson.

“Men det finns en tydlig gräns. Du ska inte behöva planera livet efter närmaste toalett, och du ska kunna lita på din mage i vardagen. När den tryggheten försvinner blir konsekvenserna snabbt påtagliga. Äldre med besvär stannar i högre grad hemma”, säger hon.

Stigma och skam

Det finns samtidigt ett tydligt stigma kring magproblem, vilket gör att många drar sig för att prata om det eller söka hjälp.

Det finns ingen enskild orsak till magbesvär. I stället handlar det om en kombination av faktorer som stress, livsstil, kost och tarmflora.

Tarmrapporten lyfter bland annat stress, kostvanor och vätskeintag som vanliga utlösande faktorer.

Även ultraprocessad mat, tillsatser och förändringar i tarmfloran kan spela in, menar hon.

“Vi reser mycket mer nu för tiden. Det kan göra att man för med sig bakterier från utlandet som stör”, säger hon.

Det här hjälper – enligt experten

Den behandling som ger störst effekt är kostförändringar. En låg-FODMAP-diet, där vissa kolhydrater utesluts, används ofta och kan hjälpa upp till 75 procent.

Tarmfloran spelar också en viktig roll. Probiotika, särskilt bifidobakterier, kan bidra till att minska symtom och inflammation.

Samtidigt är livsstilen avgörande. Regelbundna måltider, tillräckligt med vätska, fysisk aktivitet och god sömn lyfts fram i Tarmrapporten som viktiga delar för en stabil mage.

Trots det söker många information på egen hand i stället för att vända sig till vården, något som kan leda till fel behandling och onödigt lidande.

Vad äter en dietist?

“Jag är svag för en god äggröra, det tycker jag om. Och så gillar jag surdegsbröd, gärna med olivolja på. Och så havregrynsgröt med blåbär, det vill jag gärna ha till frukost”, säger Sofia Antonsson.

Men hon är noga med att säga att det som är bra för en person inte är nödvändigtvis det bästa för en annan.

“Alla fibrer är inte bra för alla magar, och det som min mage mår bra av är inte nödvändigtvis det som din mage mår bra av. Det är därför det är så viktigt med kunskap. Om hur tarmarna hänger ihop med övrig hälsa i allmänhet, och hur det hänger ihop med just din hälsa i synnerhet”, avslutar Sofia Antonsson.

Fakta: Tarmrapporten

Läs mer om hälsa:

Ny studie: Multivitamin kan påverka kroppens åldrande

Kris i vården: Här får du 100 000 kronor för att flytta din semester

Viktigt: Fyll på med D-vitamin under våren

Vanliga tillskott kan störa mediciner – få känner till riskerna