Fotbollslegendaren Glenn Hyséns besked om att han har en mild form av Parkinsons sjukdom har riktat strålkastarljuset mot en av våra vanligaste neurologiska sjukdomar. Ännu finns inget botemedel och ingen behandling som bromsar sjukdomsförloppet. Men forskningen går snabbt framåt, skriver Aftonbladet.


Nyman
“Det pågår intensiv forskning på bromsmediciner, men det tar tid”, säger Per Svenningson, professor och överläkare i neurologi vid Karolinska Institutet till Aftonbladet.
Parkinson orsakas av att dopaminceller i hjärnan gradvis förstörs. Sjukdomen utvecklas långsamt och de första tecknen kan komma flera år innan diagnosen ställs.
MISSA INTE: Ny forskning: Yngre med demens får mindre stöd
“Minst två av tre rörelsesymtom måste vara uppnådda”
“De tidiga symtomen kan vara sömnbesvär, försämrat luktsinne, förstoppning och depression. Eftersom det är vanliga besvär kan det ta tid innan man förstår att det handlar om Parkinson”, säger Per Svenningson till Aftonbladet.
För att kunna ställa diagnosen behöver läkaren se tydliga rörelsesymtom. Det handlar framför allt om långsammare rörelser, stelhet och skakningar i vila.
“Minst två av tre rörelsesymtom måste vara uppnådda för att jag som läkare ska kunna ställa en Parkinsonsdiagnos”

Att diagnosen ibland dröjer några år påverkar däremot inte möjligheten till botande behandling, eftersom någon sådan ännu inte finns.
Sjukdomsförloppet varierar kraftigt mellan olika personer. Vissa lever i flera decennier med relativt lindriga besvär, medan andra får ett snabbare och mer omfattande sjukdomsförlopp.
“Vi brukar säga att man inte dör av sjukdomen, utan man dör med sjukdomen”
Största risken för Parkinson är hög ålder
Enligt Per Svenningson är det framför allt hög ålder som ökar risken att insjukna. Omkring 60 procent av patienterna är män och 40 procent kvinnor. Bara omkring var tionde person har en tydlig ärftlig koppling.
Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att utveckla läkemedel som kan bromsa sjukdomen genom att minska uppkomsten och spridningen av de skadliga proteinklumparna i hjärnan.
Testar olika kombinationer av behandlingar
Utmaningen är att sjukdomen utvecklas under lång tid, vilket gör att det också tar många år att avgöra om en ny behandling verkligen fungerar.
Fram till dess är målet att lindra symtomen så mycket som möjligt. Det finns flera läkemedel som kan förbättra livskvaliteten, men behandlingen behöver anpassas efter varje patient.
“Det viktiga för oss läkare är att testa olika kombinationer av behandlingar tills man hittar det som passar för just den patienten”, säger Per Svenningson.
Läs mer på News55:
Vaccin mot vattkoppor blir gratis för barn
Experter varnar för kosttillskott – kan skada lever, njurar och nervsystem
Så vet du om en anhörig känner sig ensam – och hur du kan hjälpa
Allt fler litar på AI för hälsan – seniorerna går mot strömmen
Radiopsykologens tips för att må bättre: “Prata med dig själv”

Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.

Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.




