En statlig satsning på 55 miljoner kronor på en ny demensmetod möter skarp kritik från flera forskare som menar att effekten saknar vetenskapligt stöd. ”Socialstyrelsen har tappat förmågan till kritiskt vetenskapligt tänkande i medicinska frågor”, skriver de.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Uppdaterad: 17 apr. 2026Publicerad: 17 apr. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Kritiken riktas mot den så kallade Finger-modellen som är till för att förebygga demens. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Magnus Gisslén, Agnes Wold och Staffan Nilsson att metoden saknar evidens och att Socialstyrelsen brister i sin vetenskapliga granskning.
MISSA INTE: Meta bryter samarbete – spelade in “mycket privata situationer”
Finger-metoden bygger på livsstilsförändringar som kost, motion och datorbaserad hjärnträning. Den har fått uppmärksamhet som ett möjligt genombrott i arbetet mot demens. Regeringen har satsat 55 miljoner kronor på införandet.
Små skillnader i studien
Debattörerna hänvisar till den ursprungliga studien där drygt 1 200 äldre personer deltog. En grupp fick ett intensivt livsstilsprogram, medan kontrollgruppen fick skriftliga råd. Enligt skribenterna förbättrades resultaten på kognitiva tester i båda grupperna.
Skillnaden mellan grupperna beskrivs som mycket liten. ”En irrelevant skillnad”, skriver de i DN, och jämför effekten med några millimeters skillnad i kroppslängd.
De menar också att förbättringarna kan bero på att deltagarna blivit bättre på själva testen, snarare än att hjärnans funktion förbättrats.
ANNONS
Ingen effekt på demens
ANNONS
Enligt artikeln har studien inte ens undersökt om deltagarna faktiskt utvecklade demens. Personer med tidiga tecken på sjukdomen ska dessutom ha uteslutits från början.
Debattörerna hänvisar till en genomgång från Cochrane-institutet 2021. Där analyserades nio studier om livsstilsinsatser och demens. Endast två studier undersökte själva sjukdomsutvecklingen – utan att visa någon effekt.
”Vi kan vara ganska säkra på att en insats med kost, motion och hjärngymnastik enligt Finger-modellen inte minskar risken att utveckla demens”, skriver de.
MISSA INTE: PRO lanserar valkompass med fokus på pensionärsfrågor
Kritik mot myndigheten
Enligt skribenterna har Socialstyrelsen okritiskt återgett positiva tolkningar av studien och inte tagit hänsyn till den samlade forskningen.
”Socialstyrelsen har tappat förmågan till kritiskt vetenskapligt tänkande i medicinska frågor”, skriver de.
De varnar också för konsekvenser som ökade kostnader, omprioriteringar i vården och oro hos anhöriga. Bland annat lyfter de att satsningen kan innebära att primärvården behöver testa friska äldre, vilket kan tränga undan annan vård.
ANNONS
Magnus Gisslén, professor, Göteborgs universitet, överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fd statsepidemiolog.
Staffan Nilsson, seniorforskare, statistiker, Göteborgs universitet.
Agnes Wold, seniorforskare, Göteborgs universitet, överläkare.
MER OM HÄLSA:
Så minskar du bukfettet – 10 konkreta råd som gör skillnad
Din frukost kan göra dig mindre trött – testet som överraskar
16 migrändagar i månaden blev två – efter ny behandling
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
Joakim K E
Johansson
Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS