Risk för svenska pensionssparare när förtroendet för USA rasar

Lägger mer pengar på att betala räntor än på försvaret

USA skuld har vuxit kraftigt under de senaste decennierna. Enligt den amerikanska kongressens budgetmyndighet CBO väntas den federala skuld som innehas av allmänheten motsvara omkring 101 procent av landets BNP under 2026.

Samtidigt beräknas statens nettoräntekostnader uppgå till omkring 1 000 miljarder dollar i år.

Øystein Olsen pekar på hur stor belastningen blivit.

“USA spenderar mer pengar på att betala räntor än vad de spenderar på försvaret, vilket ju låter helt absurt”, säger han.

Ytterligare press efter höjningen av styrräntan

Pressen har ökat ytterligare efter Federal Reserves besked i onsdags.

Den amerikanska centralbanken höjde då styrräntan med 0,25 procentenheter till intervallet 3,75–4,00 procent. Det var den första höjningen på tre år.

Fed motiverade beslutet med att inflationen fortfarande är för hög och att banken vill föra prisökningarna tillbaka mot målet på 2 procent.

Höga styrräntor och stigande långräntor gör samtidigt lån dyrare för både hushåll och företag.

Och utvecklingen stannar inte vid USA gränser.

Så kan det påverka Sverige

Amerikanska statsobligationer är en central del av det globala finansiella systemet och ägs av bland annat centralbanker, pensionsfonder, försäkringsbolag och andra stora investerare världen över.

När marknadsräntorna stiger faller dessutom värdet på redan utgivna obligationer med lägre ränta.

Stigande amerikanska räntor kan också bidra till högre finansieringskostnader internationellt. Det kan i förlängningen påverka ränteläget även för svenska hushåll och företag.

För svenska bolånetagare är det framför allt de längre, bundna räntorna som kan påverkas. Bankernas finansieringskostnader och svenska marknadsräntor styrs inte bara av Riksbankens styrränta utan påverkas också av utvecklingen på de internationella räntemarknaderna. En långvarig global ränteuppgång kan därför göra det svårare för svenska bolåneräntor att sjunka – eller bidra till att de stiger.

Även pensionssparandet kan påverkas. Om de höga räntorna leder till börsoro eller fallande aktiekurser kan värdet på premiepension, tjänstepension och privat fondsparande pressas.

Behöver inte betyda att en finanskris är nära

Men en ränta över fem procent betyder inte i sig att en finanskris är nära. Marknaden har hittills inte visat samma typ av panik som under tidigare perioder av finansiell oro.

Øystein Olsens varning handlar i stället om vad som skulle kunna inträffa om investerarna börjar tvivla på USA långsiktiga förmåga att hantera sina skulder.

“Det handlar om förtroendet för USA. Det är just detta förtroende som i värsta fall kan komma i spel, och som i så fall är mycket allvarligt för hela det globala finansiella systemet”, säger Øystein Olsen.

Exakt var gränsen går för hur stor den amerikanska skulden kan bli går enligt Øystein Olsen inte att slå fast.

Hänger på investerarnas förtroende

Men om investerarna börjar tro att den närmar sig kan de kräva ännu högre räntor för att låna ut pengar till USA.

Det skulle i sin tur göra statens räntekostnader ännu större.

“Om investerare börjar känna att den gränsen närmar sig, ja då är vi också väldigt nära den stora utmaningen som vi nu har pratat om. Då kommer riskpremierna att skjuta ännu mer i höjden, och det blir en negativ spiral som till slut mynnar ut i ett slags armageddon”, säger han.

Någon snabb vändning för USA statsfinanser räknar den tidigare centralbankschefen inte med utan han räknar med att skulden kommer att fortsätta stiga.

Läs mer på News55:

Experten: Glöm bensinen – här finns de stora tusenlapparna att spara på din bil

Matpriserna faller – men flera vardagsvaror rusar

Fondfällan: En riktig luring – då blir avgiften helt obegriplig för ditt sparande