Tiotusentals ukrainare har sökt skydd i Sverige sedan kriget bröt ut. Nästa år kan många av dem behöva söka asyl när EU:s massflyktsdirektiv löper ut – men frågan om deras framtid har hittills knappt synts i valrörelsens migrationsdebatt.


Göransson
Ukrainare är den vanligaste gruppen flyktingar som kommit till Sverige under 2020-talet. Bara under 2022 kom drygt 50 000 människor hit för att söka skydd undan kriget, skriver Mattias Svensson på Svenska Dagbladets ledarsida.
Omkring en tredjedel har återvänt, samtidigt som nya flyktingar har tillkommit. Nu närmar sig samtidigt en förändring som kan göra deras framtid i Sverige till en betydligt större politisk fråga.
Enligt Migrationsverket väntas många ukrainare söka asyl nästa år när aktiveringen av EU:s massflyktsdirektiv löper ut, skriver Svensson.
MISSA INTE: Din pension kan ge billigare bolån – banken vägrar säga hur mycket
Ukrainarna saknades i debatten
Trots det har gruppen fått liten uppmärksamhet när partierna diskuterar migration inför valet. I den senaste partiledardebatten var Tidöpartiernas besked enligt Svensson att färre flyktingar ska komma till Sverige, trots att antalet asylansökningar redan ligger på den lägsta nivån sedan 1980-talet.
Men ukrainarna diskuterades inte i Expressens och Dagens Industris debattsegment om migration. Det ställdes enligt Svensson inte heller några frågor om deras framtida status eller möjligheter att stanna i Sverige.
“Finns det verkligen ingen av partiledarna som är stolt över att Sverige kunnat erbjuda en fristad åt denna flyktinggrupp?”, skriver Mattias Svensson på SvD Ledare.
Han efterlyser också besked om hur partierna vill att mottagandet ska fungera och vilken framtid ukrainarna ska kunna få i Sverige.
Många vill stanna
Sverige har visat att man kunnat ta emot tiotusentals människor på kort tid. Samtidigt är mottagandet kantat av problem, bland annat låga dagbidrag och svårigheter för ukrainare att öppna bankkonto.
Många av dem som kommit hit vill bli en del av det svenska samhället och skapa sin framtid här. Andra har blivit en viktig länk mellan Sverige och Ukraina genom bland annat civilsamhällets stöd till det krigsdrabbade landet.
Men trots att det finns en pågående massflyktingkris präglas den svenska migrationsdebatten fortfarande främst av erfarenheterna från 2015. Därför riskerar den nya situation som uppstått efter Rysslands invasion av Ukraina att hamna utanför diskussionen.
“Finns det ingen som har förslag på hur de bättre kan tas emot och komma in i vårt samhälle? Har de inget att säga om deras framtid, här eller i Ukraina?”, skriver han.
Kräver besked från partierna
Svensson argumenterar inte för att Sverige ska återgå till migrationspolitiken före 2015 eller bortse från hur många asylsökande som kommer. I stället är hans budskap att reglerna för ukrainarna måste diskuteras politiskt.
Partier som vill välkomna fler ukrainare och göra det lättare för dem att etablera sig i Sverige bör enligt honom säga det öppet. Detsamma gäller partier som vill föra en mer restriktiv linje.
Vilka konkreta besked de olika partierna ger om ukrainarnas framtid framgår däremot inte av ledartexten. Det är just frånvaron av sådana besked som Svensson vänder sig mot.
“Och har något parti för avsikt att agera restriktivt bör även de tala klarspråk. I den frågan lär de knappast ha väljarna med sig”, skriver Mattias Svensson på SvD Ledare.
Läs mer om ekonomi:
Din pension kan ge billigare bolån – banken vägrar säga hur mycket
Säljarnas marknad för villor – sommarstugor mot strömmen
Stark globalfond för ditt sparande – utan USA?
Varningen till hushållen: Elräkningen kan vara ogiltig
Så vill partierna ändra på din pension: “Stora förändringar”
Forskare: Gör slut på pensionen medan du fortfarande är pigg

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.




