Kung Carl XVI Gustaf har i många år varit engagerad i svensk matkultur – både vid stora middagar och hemma i köket. Här berättar han om sin kärlek till enkel husmanskost, vad han helst slipper äta och att mobiltelefoner är förbjudna vid matbordet.
Kungen om maten han älskar – och den han helst slipper


Thurfjell
Mest läst i kategorin
Det är snart 28 år sedan kung Carl XVI Gustaf inträdde i Gastronomiska Akademien. Den 9 november 1998 höll han sitt inträdestal, där han hyllade sin farbror och företrädare vid tallrik nr 17, Prins Bertil, som var med och grundade denna akademi 1958 och på många sätt varit en god förebild för majestätet, inte minst gastronomiskt.
“För min farbror var det, liksom ofta för mig, den vällagade vardagsmaten, den svenska husmanskosten, som utgjorde de verkligt kulinariska höjdpunkterna”.

Gillar inte slottsstek
Kungen lättade också på locket när det gällde det han inte så gärna äter.
“Det handlar om blodpudding och surströmming. Och slottsstek, som är ett utmärkt sätt att döda en fin svensk råvara på. Skulle jag säga att jag älskar exempelvis falukorv eller stekt sill – vilket jag faktiskt gör – då riskerar jag att bli serverad detta till lunch och middag de närmaste månaderna”.
“På något gott väntar man alltid för länge”
När Kungen tackade för maten vid tävlingen Årets Kock 2003 hyllade han den svenska gastronomiska utveckling som tävlingarna bidragit till, men han tog också upp några kulinariska problem han inte lyckats lösa:
“Ett problem uppstår när påskalammet traditionellt ska grillas över öppen eld i stugan i Storlien. Hur får man det klart i tid – före midnatt – när vardagsrummet liknar slaget vid Lützen och resten av familjen ätit sig mätta på chips och tilltugg?! Jag brukar säga att ”på något gott väntar man aldrig för länge”, medan övriga familjemedlemmar hellre säger ”på något gott väntar man alltid för länge!”

Middag på slottet
Carl XVI Gustaf ser de stora middagarna på Stockholms Slott liksom svarsmiddagarna som ges av kungaparet vid statsbesök i andra länder som en möjlighet att göra svensk matkultur internationellt känd. Kungen engagerar sig alltid i menyer och val av råvaror. Men det är också viktigt vilket silver och porslin som ska medföras till svarsmiddagarna, där deras historia kan utgöra en extra artighet.
Men hemma på Slottet lägger sig kungen inte i dukningen, försäkrar han, där finns erfarna och kompetenta medhjälpare som vet hur det ska vara.
Inga mobiler vid middagsbordet
I övrigt gäller endast de goda konversationerna vid bordet – för drygt tio år sedan infördes en ny sed vid kungaparets middagar: alla måste lämna sina mobiler i garderoben.
“De läggs i påsar med nummer på, precis som ytterkläderna”, förklarar kungen, och hämtas när gästerna går hem klockan 23.
Lagar en populär minestrone
Unga människor i dag umgås gärna kring god mat, konstaterar kungen:
“Det är roligt att så många unga verkar vilja ta sig tid att laga och äta bra mat till helgerna. När barnen kommer på middag till Drottningholm lagar jag gärna maten, fisksoppa gillar flera av dem, men kanske min minestrone är mest populär”.
Njursauté och dillkött
Kung Carl XVI Gustaf vet vad som passar att bjuda på när han är värd. Själv tycker han om njursauté men sådan bjuds inte gäster på eftersom det är högst osäkert om den skulle uppskattas.
“Gränsen går nog vid dillkött på kalv till en lunch som inte är så väldigt formell”.
Säger inte nej till vegetariskt
Kungen har sett till att de officiella måltiderna på Slottet har ändrat karaktär från gräddstinna mäktiga till elegant lätta. Det är ett mycket medvetet val i linje med den hälsotrend som han följer och personligen uppskattar högt.
Skulle kungen kunna bjuda på en vegetarisk representationsmåltid? Jovisst! För den delen har det förekommit då och då som lunch.
“Jag säger själv inte nej till en vegetarisk måltid; vi har det ofta hemma på Drottningholm. Det finns så goda rätter utan kött och fisk. Och sallader! Gärna med bönor, bruna och gröna och andra”.
Läs mer på News55:
Ramslök i maten – vårens vilda delikatess
Enkla knepet tänder grillen – utan tändvätska
För mycket pengar på sparkontot kan bli svindyr trygghet

Thurfjell
Karsten Thurfjell har varit kulturjournalist på Sveriges Radio i 40 år, mat- och vinskribent i 30 år, bl a i P1:s Meny, och Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare i 15 år. 1999 vann han tävlingen Årets Näsa och året därpå VM i Kottabos, den antika olympiska gren som går ut på att kasta prick med vinskvättar (det var egentligen SM, men eftersom två italienare deltog uppgraderades tävlingen till världsmästerskap).

Thurfjell
Karsten Thurfjell har varit kulturjournalist på Sveriges Radio i 40 år, mat- och vinskribent i 30 år, bl a i P1:s Meny, och Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare i 15 år. 1999 vann han tävlingen Årets Näsa och året därpå VM i Kottabos, den antika olympiska gren som går ut på att kasta prick med vinskvättar (det var egentligen SM, men eftersom två italienare deltog uppgraderades tävlingen till världsmästerskap).









