News55
fredag
4 september

Forskaren: Enskilt viktigaste faktorn för att leva längre

leva
Hur länge vi kan leva styrs både av gener och livsstil. Foto: Getty Images
Jan Nyman
Jan
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:

Drömmer du om ett långt liv? Hur vi lever kan faktiskt göra stor skillnad. Enligt åldrandeforskaren Sara Hägg kan en hälsosam livsstil innebära 10–15 extra levnadsår. Men det finns en gräns som människan hittills inte lyckats överlista, skriver MåBra.

ANNONS

Jakten på ett längre liv har blivit en miljardindustri. Allt från extrem fasta och kryoterapi till blodtransfusioner och avancerade behandlingar marknadsförs eller testas i hopp om att bromsa åldrandet.

Men betydligt enklare saker kan ha större betydelse.

MISSA INTE: Forskarna om socialt drickande – äldre kvinnor lever farligast

Hur länge vi kan leva påverkas av gener och livsstil

Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska Institutet, forskar om biologiskt åldrande. Enligt henne påverkas livslängden både av våra gener och av hur vi lever.

Nyare forskning tyder på att genetiken kan stå för omkring hälften av påverkan. Resten kopplas bland annat till kost, fysisk aktivitet, sömn, rökning, alkohol, social gemenskap och känslan av mening i livet.

“Det finns mycket i hur man väljer att leva sitt liv som har betydelse för hur gamla vi blir”, säger Sara Hägg till MåBra.

ANNONS

Det är enskilt viktigaste livsstilsfaktorn

ANNONS

Att inte röka pekas ut som den enskilt viktigaste livsstilsfaktorn. Även sömnen är betydelsefull och påverkar bland annat immunförsvar, hormonbalans och kroppens återhämtning.

Blodtryck, blodfetter och blodsocker blir också viktiga att hålla koll på när vi blir äldre.

Skillnaden mellan olika sätt att leva kan bli stor.

“Lever man så hälsosamt som möjligt kanske man lever 10 till 15 år längre än någon som inte gör motsvarande”, säger Sara Hägg.

Att undvika rökning är den enskilt viktigaste riskfaktorn för den som vill leva längre. Foto: Jessica Gow/TT

Däremot ska man vara försiktig med löften om att olika metoder kan vrida tillbaka den biologiska klockan. Biomarkörer kan förbättras genom exempelvis bättre kost och sömn, men den biologiska åldern är enligt Hägg snarare en ögonblicksbild av kroppens hälsa.

Trots att medellivslängden har ökat har den maximala mänskliga livslängden inte flyttats särskilt mycket under de senaste årtiondena. Den äldsta dokumenterade människan blev 122 år.

“Det finns sannolikt en biologisk gräns på runt 120 år, med de förutsättningar vi har i dag”, säger Sara Hägg.

ANNONS

Påståenden om att människor ska kunna bli 150, 200 eller till och med 1 000 år gamla förutsätter därför vetenskapliga genombrott som ännu inte har skett.

Forskare undersöker bland annat möjligheten att påverka själva åldrandet på cellnivå. Men än så länge finns inga genvägar till extrem livslängd.

Läs mer på News55:

Blod i urinen – cancer förväxlas ofta med en infektion

Sen frukost och tidig middag – hur det påverkar måendet

Stroke har halverats – läkaren varnar för den dolda risken

Kroppen kan reparera mycket – men inte effekter från alkohol

Blod i avföringen – vanligt efter 55: Så vet du när du måste söka vård

ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan Nyman
Jan
Nyman

Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.

Jan Nyman
Jan
Nyman

Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.

ANNONS
ANNONS