Vetepriset är nere på historiskt låga nivåer samtidigt som kostnaderna för diesel, gödning och el har skjutit i höjden. Nu odlar många svenska bönder spannmål med förlust – och rekordfå vågar binda priset på höstens skörd.
Svenska bönder pressas: Dåligt betalt för vete men svindyr diesel och el
Bilbo
Göransson
Göransson
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
”Efter prisuppgången på gödning, diesel och el är kostnaden för att producera ett kilo vete klart högre. Det betyder att varje hektar spannmål odlas med förlust, vilket förstås är ohållbart på sikt”, säger Helen Göransson, ansvarig för företags- och lantbruksegmenten på Sparbanken Skåne, till Dagens Industri.
Vetepriset på råvarubörsen i Paris ligger nu runt 208 euro per ton. Det svenska priset ligger omkring 1,90 kronor per kilo, enligt Dagens Industri.
Tidigare brukade många lantbrukare prissäkra mellan 40 och 50 procent av skörden genom kontrakt. Det gav ett skydd om priserna skulle falla längre fram. Men de senaste åren har allt färre valt den strategin.
MISSA INTE: Rekord: 1,5 miljoner svenskar får nu bidrag från Pensionsmyndigheten
Vad betyder det att bönder prissäkrar?
Att ”binda priset” eller ”prissäkra” betyder att bonden säljer en del av framtida skörd redan i förväg – till ett bestämt pris.
Det fungerar ungefär som ett fast elavtal.
En vetebonde kan till exempel i maj skriva kontrakt på att sälja höstens vete för 2,20 kronor kilot, även om skörden inte är färdig än. Då vet bonden redan vad hen kommer få betalt senare under året.
ANNONS
Fördelen är trygghet. Om priset kraschar till hösten har bonden ändå kvar det högre priset som stod i kontraktet.
Nackdelen är att bonden också missar en eventuell prisuppgång. Om vetepriset istället stiger kraftigt kanske marknadspriset blir 2,80 kronor kilot – men bonden är ändå låst till 2,20.
Det är därför många bönder nu tvekar inför att prissäkra. Priserna är redan så låga att många hoppas på en uppgång senare under sommaren eller hösten.
ANNONS
Rekordfå bönder vill binda priset
I fjol låg andelen prissäkrad skörd runt tio procent. I år är nivån ännu lägre, enligt Helen Göransson.
”Men den är helt klart ännu lägre i år. Knappt någon vill prissäkra, och det är fullt förståeligt. Alla hoppas på högre priser, och att en uppgång ska komma under sommaren”, säger hon till Dagens Industri.
Samtidigt finns det andra delar av lantbruket som gynnas av de låga spannmålspriserna. Mjölk- och grisbönder använder spannmål som djurfoder och passar därför på att köpa in större mängder.
”Vi märker tydligt hur många gårdar passar på och köper in spannmål för att ha foder för resten av året. Det kan göras fysiskt om de har silos, men även med finansiella instrument”, säger Helen Göransson till Dagens Industri.
ANNONS
Kan tvingas lägga mark i träda
Frågan framåt är hur bönderna väljer att använda sina åkrar när höstsådden närmar sig. Om vete inte längre är lönsamt kan fler försöka byta till andra grödor.
Enligt Helen Göransson skulle vissa grödor, exempelvis potatis, kunna vara mer lönsamma. Men växtföljden gör det svårt att snabbt ställa om hela produktionen.
”Det kan därför bli så att de helt enkelt väljer att lägga mark i träda, eller att omvandla en åker till en blomsteräng eftersom det kan ge bidrag. Samtidigt sitter det nog långt inne, lantbrukarna vill odla grödor på sina åkrar”, säger hon till Dagens Industri.
Läs mer om ekonomi:
Rekord: 1,5 miljoner svenskar får nu bidrag från Pensionsmyndigheten
Tenje: Världen tittar avundsjukt på Sveriges statliga pension
Experten om klimakteriet – protein är nyckeln
ANNONS
Varnar för höga elpriser i sommar: “Varierar mycket”
Pensionsåldern höjs igen – ekonom: ”Man glömmer baksidan”
Fattigpensionär – efter ett helt liv bakom kassan
Här är Sveriges minst lämpade jobb för de som är över 65 år
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
ANNONS
