Trenden ”fibermaxxing”, där personer försöker maximera sitt fiberintag, har fått spridning i sociala medier. Men forskare och dietister är försiktiga med att rekommendera extrema fiberupplägg.


Johansson
Mest läst i kategorin
Gunnar C Hansson, seniorprofessor i medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs universitet, säger till Svenska Dagbladet att en fiberrik kost i grunden är positiv. Samtidigt menar han att forskningen ännu inte kan säga exakt vilka fibrer som är bäst för olika personer.
”Det går inte att veta vilka fibrer som är bra för oss”.
MISSA INTE: Varningen: Sverige kan tvingas införa bränsleransonering – igen
“Man ska föda sina bakterier”
Bakgrunden är att varje människas tarmflora är unik. I tjocktarmen finns bakterier som påverkas av maten, men enligt Gunnar C Hansson saknas både teknik och kunskap för att i detalj avgöra hur olika bakteriefloror reagerar på olika typer av fibrer.
”Man ska föda sina bakterier med fibrer. Vilka fibrer man ska föda bakterierna med är en helt annan fråga”, säger han.
Därför avråder han från någon särskild ”maxing-diet”. I stället lyfter han fram en varierad kost där alla näringsämnen får plats.
“Alla behöver äta mer fibrer”
Även personer med magbesvär behöver fibrer, enligt Sofia Antonsson, legitimerad dietist med lång erfarenhet av IBS. Hon säger till Svenska Dagbladet att rådet inte bör vara att helt undvika fibrer, utan att välja rätt sorts fibrer.
”Alla behöver äta mer fibrer. Men har man IBS så måste man äta rätt sorts fibrer”, säger hon.

För personer med IBS rekommenderar Sofia Antonsson bland annat att vara försiktig med lök, vitlök, många baljväxter och vetemjöl. Som alternativ nämns exempelvis havre i stället för vete och den gröna delen av salladslök i stället för gul lök.
MISSA INTE: Stockholm bland Europas rikaste regioner
Så mycket behöver du
Enligt Svenska Dagbladet visar statistik från Livsmedelsverket att många fortfarande får i sig mindre fibrer än de nordiska rekommendationerna på 25–35 gram per dag. Marcus Johansson, doktorand i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, arbetar med ett forskningsprojekt om nya fiberrika livsmedel.
Han säger att det inte räcker att skapa näringsrika produkter om människor inte vill äta dem.
”Livsmedel måste även smaka gott och tilltala konsumenten, de gör ingen nytta förrän de konsumeras”, säger Marcus Johansson.
MER OM HÄLSA:
Kritiken växer – miljardstöd gav ingen effekt på vårdplatser
Nya regler för nätläkare – så påverkas din digitala vård
Därför kan simning vara bästa träningen: “En rad specifika fördelar”

Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.

Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.









